Robotdammsugare eller städhjälp? Fel fråga — de löser olika problem

Daglig frekvens är robotens överkraft: den tar dammet innan det syns, vilket ingen mänsklig rutin orkar matcha på golvytor. Bäst fungerar den i hem med fria golv, få trösklar och hårt golv eller låg matta — och med husdjur är den närmast oumbärlig mellan städningarna. Kraven den ställer: golvet plockat (sladdar och strumpor är dess fiender), borstar och filter rengjorda varje vecka, och en placering av basstationen som inte blockerar.

Allt över golvnivå: damm på lister, hyllor och skärmar, fett på köksluckor, kalk i badrum, speglar, handtag. Och en del av själva golvjobbet: kanter och hörn (rund robot, rät vinkel), trösklar och trappor, under möbler med låg frigång, intorkade fläckar som kräver mekanik och fukt. En robot i ett hem utan annan städning ger blanka golvmittor i ett i övrigt smutsigt hem — det är därför frågan i rubriken är fel ställd.

Roboten är en engångsinvestering som köper frekvens på golven; städhjälpen är löpande och köper helheten. Tillsammans förändrar de kalkylen: med robot som håller golvdammet kan en återkommande hemstädning fokusera sin tid på ytor, kök och badrum — momenten som faktiskt kräver händer. För hushåll som väger kostnaden finns hela resonemanget om att städa själv kontra ta hjälp i den jämförelsen, och priserna per städare syns direkt på prissidan.