Hur ofta bör man städa? Städschema per rum och uppgift

Det finns inget exakt facit för hur ofta man "borde" städa. Det beror på hur många ni är i hushållet, om ni har barn eller husdjur, hur stor bostaden är och hur mycket tid ni tillbringar hemma. Ett hem med två vuxna som jobbar borta på dagarna smutsas ner i en helt annan takt än en familj med små barn och en hund.

En fast rytm fungerar oftast bäst, där varje uppgift har sitt eget intervall – då blir städningen förutsägbar och hela hemmet hålls jämnt rent i stället för att allt sätts igång samtidigt. Ett enkelt sätt är att dela in momenten i fem nivåer: dagligen, veckovis, månadsvis, kvartalsvis och årligen. Kök och sängar hör hemma i den dagliga rutinen, medan skåp, vitvaror och fönster räcker att ta någon eller ett par gånger per år. Tabellen nedan är en färdig checklista som du kan utgå från och anpassa efter ditt hem.

Varje dag

De dagliga momenten tar bara några minuter men gör störst skillnad för hur rent hemmet känns:

• Diska eller kör igång diskmaskinen och torka av köksbänkar och diskbänk.
• Torka av spishällen och matbordet efter matlagning och måltider.
• Bädda sängarna och plocka undan så att ytor hålls fria.
• Snabbtorka handfatet i badrummet och torka bort vattenstänk från spegel och kran.
• Sopa eller torka upp spill på golvet direkt.

Varje vecka

Veckostädningen är ryggraden i ett rent hem:

• Dammsug och våttorka golven i alla rum.
• Rengör badrummet ordentligt – toalett, handfat, dusch eller badkar och spegel.
• Dammtorka fria ytor som bord, hyllor och fönsterbrädor.
• Torka av spis, mikro och köksfläktens utsida.
• Byt handdukar, töm papperskorgar och ta ut soporna.

Tips för ordningen: städa uppifrån och ned och bakifrån och fram. Damma höga ytor först, så följer dammet som faller ner med när du dammsuger golvet sist – då slipper du göra om samma yta två gånger.

Olika rum smutsas ner i olika takt. Så här prioriterar du:

• Kök: här samlas fett, matrester och bakterier snabbast. Torka ytor och häll dagligen, och ta spis, mikro och kylens utsida varje vecka. Arbeta uppifrån och ned och spara golvet till sist.
• Badrum: fukten gör att kalk, mögel och hår byggs upp fort. Snabbtorka dagligen och gör en grundlig rengöring av toalett, handfat, dusch och spegel en gång i veckan. Håll golvbrunnen fri från hår.
• Sovrum: damma från högre ytor ned mot golvet och byt sänglinne varje till varannan vecka. Vädra ofta och dammsug under sängen någon gång i månaden.
• Vardagsrum: dammtorka elektronik och skärmar försiktigt, dammsug soffor och textilier och ta bort djurhår. Flytta lättare möbler då och då för att komma åt dammet under.
• Hall och entré: här dras smuts in utifrån. Sopa eller dammsug ofta, torka av vid skoområdet och håll ytor för nycklar och post fria.

Anpassa efter hur rummen används: ett rum som mest står tomt behöver sällan lika mycket som köket och badrummet, som är hemmets mest använda ytor.

Ju mer sällan ett moment behöver göras, desto lättare är det att glömma bort – därför är det bra att lägga in dem i kalendern. Så här kan en längre cykel se ut:

Varje månad

• Dammsug under och bakom möbler och kom åt lister och golvsocklar.
• Torka av strömbrytare, dörrhandtag och dörrar – ytor som många tar i.
• Rengör mikrovågsugnen invändigt och torka av kylens utsida.
• Damma svåråtkomliga ytor som lampor, tavlor och överkanter.

Varje kvartal (var tredje månad)

• Rengör ugnen invändigt.
• Avkalka kranar, duschmunstycke och vattenkokare.
• Torka av köksfläkten och rengör fettfiltret.
• Dra fram och rengör bakom och under tunga vitvaror som kyl och spis.
• Tvätta gardiner och vänd madrasserna.

1–2 gånger per år

• Gör en ordentlig storstädning av hela hemmet.
• Rensa och torka ur garderober, skåp och lådor.
• Töm, rengör och frosta av kyl och frys.
• Putsa fönstren in- och utvändigt – ett vanligt upplägg är en gång på våren och en gång på hösten.
• Djuprengör mattor och textilier och se över fogar och silikon i badrummet.

Allt behöver inte göras på egen hand. Vissa moment är tunga, tidskrävande eller kräver mer utrustning – till exempel en storstädning, fönsterputs eller en flyttstädning när du byter bostad. En storstädning tar ofta uppemot dubbelt så lång tid som en vanlig städning, eftersom den även omfattar det man sällan hinner med i vardagen, som insidan av skåp, bakom vitvaror och avkalkning.

Tar du hjälp av en städtjänst för hemmet kan du få RUT-avdrag. Rutavdraget är en skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden inklusive moms, upp till 75 000 kr per person och år. Det är just arbetet i din egen bostad som räknas – kostnader för material, utrustning och resor ger i de flesta fall inte rätt till avdrag. Detsamma gäller viss avancerad maskinrengöring, till exempel djuprengöring av mattor och möbler med specialmaskin, som faller utanför rutavdraget.

Hos Spick är hemstädning, storstädning, flyttstädning och fönsterputs RUT-berättigade tjänster, och du kan boka en verifierad städare som sätter sitt eget timpris. Kontorsstädning och trappstädning i gemensamma utrymmen ger däremot inte rutavdrag, eftersom städningen då inte avser din egen bostad. Byggstädning räknas inte heller som rutarbete, eftersom den utförs i samband med bygg- eller renoveringsarbete. Rutavdraget dras av direkt vid bokningen, så att du betalar nettopriset på en gång, och Spick hanterar RUT-ansökan mot Skatteverket åt dig som utförare av tjänsten.